Bifriskvård
MAJSJUKA
Symtom på majsjuka kan vara flygoförmögna bin på flustret och framför kupan samt väldigt fast avföring på bikupan eller i dess närhet.
Orsaken kan vara att bina under våren konsumerat mycket pollen för att omsätta det till fodersaft till ynglet.
Om det under en period inte ges möjlighet till flygväder kan det uppstå vattenbrist i samhället och en kompakt massa pollen och pollenrester ansamlas i tarmen. Bina kan bli oförmögna om de inte kan släppa den fasta avföringen när det äntligen blir flygväder. — Ge bina utspädd sockerlösning.
Göran Eriksson bifriskvårdskommittén
BEKÄMPNING AV VARROA
Ekologisk bekämpning som baseras på skötselteknik och substanser som finns naturligt i bisamhället.
På våren kan man börja med drönarramar som regelbundet kollas och beskärs när cellerna är täckta (för att brännas eller frysas) och på hösten använda oxalsyra som sprutas på de ramar där bina gått i klot.
Detta har visat sig vara enkla metoder som alla biodlare kan använda.
OBS! Tänk på att alla syror är frätande. Kom ihåg att alltid hälla syra i vatten (SIV).
Göran Eriksson bifriskvårdskommittén
NOSEMA
Nosema är ett spordjur som angriper och förstör det vuxna biets tarmceller.
Ett samhälle som har Nosema kännetecknas av stor vinterdödlighet och mycket svag utveckling på våren. Ofta drabbas samhället av utsot.
Nosema bekämpas med allmän hög hygien i bigården och systematisk förnyelse av kakverk liksom behandling av ramar med ättiksyra på hösten.
Göran Eriksson bifriskvårdskommittén
DÖDA SAMHÄLLEN
Vad gör man om man upptäcker att ett bisamhälle dött?
Börja med att stänga igen flustret tills kupan kan undersökas.
Försök därefter konstatera orsaken till dödsfallet. Ta gärna hjälp av någon mer erfaren biodlare eller i tveksamma fall kontakta bitillsynsmannen.
Bränn eller gräv ner de döda bina, smält ner vaxkakorna och rengör kupan noggrannt.
Ytbehandla slutligen kupan.
Göran Eriksson bifriskvårdskommittén
UTSOT
Utsot är den allra vanligaste bisjukdomen. Den är inte smittsam och inte dödlig. Den är den vanligaste orsaken till onormalt stor foderförbrukning under vintern.
Om bina till följd av störningar t. ex. av otjänlig väderlek under vintern helt eller delvis löser upp vinterklotet, måste de för att hålla värmen fötära mera foder som i sin tur ger mera avfallsprodukter.
På vintern kan man inte bota utsot.
Efter rensningsflygningen, då bina någon vacker dag lämnat kupan, går det bättre.
Man bör då byta botten i kupan eller skrapa den ren. Man kan till och med ta bort en eller ett par av de bakre kakorna. Detta måste göras så snabbt att kyla inte hinner skada det ömtåliga ynglet.
De sjuka samhällena fodras sedan med tunn sockerlösning.
Göran Eriksson bifriskvårdskommittén
YNGELRÖTA
Amerikansk yngelröta är en smittsam och besvärlig bisjukdom.
Yngelröta angriper bilarverna i bisamhället. Sjukdomen orsakas av en sporbildande bakterie.
Mellan bisamhällena sprids sporerna med felflygande bin och vid s.k. röveri. Den viktigaste spridningen mellan bisamhällen och bigårdar svarar emellertid biodlaren själv för. Genom att transportera och använda material förorenat av sporer (ramar, lådor mm) sker en effektiv överföring av smittan.
Ett enkelt sätt att undersöka om en larv har dött av yngelröta är att använda sig av en tändsticka. Rör om lite i cellen med stickan och dra försiktigt upp igen. Har larven yngelröta får man upp en seg, illaluktande och kladdig massa.
Kontakta bitillsynsmannen omedelbart vid misstanke om yngelröta.
Göran Eriksson bifriskvårdskommittén
HONUNG
Honungsbedömningsreglementet är till för att hjälpa alla biodlare att följa den honungsberedningstradition som är grunden för att uppnå ett godkänt honungsprov.
Enligt reglementet ska biodlaren kunna förse marknaden med den naturliga kvalitetsprodukt som kunderna förväntar sig.
Vid bedömning av honung värderas följande fem Egenskaper:
1. Renhet
2. Konsistens
3. Lukt och smak
4. Färg
5. Vattenhalt
Göran Eriksson honungsbedömningskommittén